Metod


(Under framtagning…)

Den eviga diskussionen om titlar och yrkesområden verkar pågå med oförminskad styrka. Men den ger ganska intressanta inspel till funderingar kring innehållet i en informationsarkitektur och hur denna kan/ska arbetas fram.

Inspiration till mina funderingar kommer bland annat från:

Building the UX Dreamteam

The Web, Information Architecture and Interaction Design

Vad är interaktionsdesign?

Så hur ser då jag på detta?

För mig skulle jag låta informationsarkitektur (IA) fokusera på informationen, dess struktur och klassificering med fokus/syfte att öka dess tillgänglighet, användbarhet och livslängd. En bra informationsarkitektur gör det möjligt att använda tillgänglig information i olika situationer, tillämpningar och i olika syfte. I den bästa av världar ska informationen kunna användas i situationer och tillämpningar som är okända vid den tidpunkt då informationen och dess arkitektur tas fram. Ibland kan dock en informationsarkitektur skapas för ett specifikt syfte utan hänsyn till framtida krav och behov. Detta är oftast en tids- och kostnadsfråga.

Interaktionsdesign (IxD) fokuserar på användbarhet i en viss situation och för ett visst syfte. Detta syfte kan vara att göra information tillgänglig men detta är bara ett av flera möjliga syften. De flesta situationer och syften innefattar information av olika slag men detta gör inte interaktionsdesignern till en informationsarkitekt utan interaktionsdesignern är en av kravställarna på informationsarkitekturen. De lösningar som interaktionsdesignern önskar åstakomma är beroende av att informationsarkitekturen kan göra informationen tillgänglig (hittbar) på rätt sätt. Interaktionsdesign kan/bör omfatta syfte med lösningen (varför ska olika funktioner utföras?), hur ska detta syfte uppnås (vem gör vad och när görs detta) och presentation (att göra det enkelt att använda funktionerna för att uppnå syftet.)

User Experience (UX) skulle jag koppla till användarfokusering och användarfokuserad design, och därmed se det som en ledande princip för att utföra uppgifter såsom att ta fram en informationsarkitektur eller att arbeta med interaktionsdesign.

Då interaktionsdesignern fokuserar på syfte så bör denna vara inblandad i framtagandet av exempelvis ett Visionsdokument (enligt RUP).

Informationsarkitektens tidiga arbete (kravarbete) innebär att fastställa vilka centrala principer som kommer att styra informationsbehoven i verksamheten. Olika egenskaper är mer eller mindre ömsesidigt uteslutande. Att göra information både återanvändbar och målgruppsanpassad är kostsamt.

Annonser

Har bara hunnit skumma dessa två artiklar men de verkar intressanta, speciellt inkluderat kommentarerna.

Building a Data-Backed Persona (från Boxes and Arrows)

Crappy Personas vs. Robust Personas (Av Jared Spool)

åtminstone med tanke på hur mycket denna sammanställning (och dess design) intresserade mig:

Periodic Table of Visualization Methods

Leisa Reichelt skriver ett intressant inlägg om hur personas är en bra teknik men kanske inte riktigt för det många använder dem till.

http://www.disambiguity.com/yes-you-should-be-using-personas/

Boxes and arrows har haft flera intressanta artiklar på senare tid. skriver om hur man kan använda kortsortering för att kontinuerligt utvärdera en tänkt navigeringsstruktur under ett projekt:

http://www.boxesandarrows.com/view/measuring-the

http://www.boxesandarrows.com/view/enterprise-ia

Här kan jag hålla med en del av kommentarerna om att man inom IA verkar ”uppfinna” redan existerande discipliner som business modelling etc.

Har varit inne och snurrat lite på kopplingar till den semantiska webben och några praktiska tillämpningar av rdf, senast i en diskussion i GenealogyXML-gruppen på yahoo groups.

Nästan varje gång jag läser om semantiska webben så hamnar jag i funderingar över hur mycket energi man lägger på den tekniska utformningen och hur lite man verkar problematisera kring hur uttolkningen av den information som ska hanteras kommer att fungera. Ibland verkar vissa tro att bara användaren kan definiera vilka relationer som helst mellan objekt så kommer alla få tag på den information de behöver. För mig känns det så självklart att detta inte blir fallet att jag inte kan låta bli att undra över vad det är jag inte ser.

Om ”alla” relationer till ett begrepp levereras till användaren så blir det väl återigen användaren som blir sittande med Svarte Petter i form av att försöka tolka vad alla relationer innebär? Hur ska man göra om relationerna exempelvis är motstridiga? Visst kan man få fler detaljer om av vem som gjort specifika definitioner och mer information om vilka relaterade begrepp som finns men ansvaret för tolkningen ligger hos mottagaren. Den som skapar relationer ansvarar möjligen för sin relation/definition men de semantiska definitioner som uppstår när flera relationer kombineras verkar sakna ägare. Dessa ”ägs” av den semantiska webben och denna opersonliga webb lär knappast ta något ansvar för de nya definitioner som uppstår när olika användares definitioner kombineras.

Detta innebär inte att det inte kan uppstå en mängd eller till och med en majoritet av användbara och korrekta definitioner inom den semantiska webben men hur ska användaren kunna skilja dessa från de felaktiga? Detta syns ganska tydligt i diskussionen hos GenealogyXML-gruppen där man faktiskt diskuterar tolkningar. Vilket är ganska självklart då man ju oftast intresserar sig för området som ett stöd för släktforskning där diskussioner kring tolkningar av information är mycket vanliga.

Stockholms stadsbibliotekhåller uppenbarligen på att ta fram en ny webbplats. Detta är intressant på flera sätt:

  • Man har valt att gå ut tidigt och visa publika prototyper på www.biblioteket.se.
  • Dessa prototyper visar på en webbplats med många intressanta funktioner och vad som borde vara integration av information från flera olika källor.
  • Man tänker blogga om projektet här. Vilket kan bli en intressant studie i praktiskt tillämpat informationsarkitekturarbete.

En av de mallar och metoder som jag tagit fram som del av metodverktygslådan hos Metamatrix är en mall för Informationskartläggning. Den har sitt ursprung i vad som skrivs i Boikos Content Management Bible om vad man behöver känna till för att implementera ett CMS. Själv har jag sett det som ett verktyg för att få grepp om vilken information en organisation har, vilken man använder, i vilket syfte, i vilken publikationsform och för vilken publik.

Har i veckan stött på begreppet innehållsinventering (Content Inventory) som innebär att man gör en inventering av innehållet på en webbplats. Se Adaptive Paths artikel om hur man gör en innehållsinventering, komplett med förslag till mall i excel. Stötte också på ett blogginlägg om varför man inte ska göra en sådan inventering innan man börjar designa en webbplats. Detta inlägg verkar ha gett upphov till en diskussion som bland annat visar på en viss begreppsförvirring kring exakt vad som avses med en innehållsinventering. Min tolkning av "resultatet" är att det finns åtminstone tre ambitionsnivåer:

  • Innehållsöversikt, en mer ytlig genomgång av vilket innehåll som finns, hur mycket som finns, vilket som är viktigt etc. Går främst igenom webbplatsens huvudavdelningar och centrala sidor. Syftar till att ge ideer och en startpunkt för en ny design.
  • Innehållsinventering, en mer noggrann genomgång som syftar till att hitta allt underliggande innehåll med baktanken att det kan finnas nyttigt innehåll som är svåråtkomligt i dagsläget. Syftar till att ge bra underlag för en innehållsanalys.
  • Innehållsöversyn (audit), en komplett genomgång av webbplatsen där allt innehåll kartläggs. Som jag uppfattar det är det egentligen en sådan audit som beskrivs artikeln från Adaptive Path ovan. En audit syftar till att fungera som underlag exempelvis vid en migrering från en existerande webbplats till en ny version.

Vilken av dessa man väljer att göra kan nog också bero på vem som genomför arbetet och vilka representanter för verksamheten man har tillgång till. Om man arbetar inom organisationen och/eller har tillgång till personer med god verksamhetsinsikt så kanske det räcker med en översikt för att få tillräckligt grepp om innehållet. Om man däremot kommer in som utomstående konsult eller är ny i organisationen så kan man säkert lära sig en massa matnyttigt om man gör en inventering. Man kan få kunskap om vad organisationen sysslar med, hur man tänkte när man designade den nuvarande webbplatsen och hur denna design har fungerat.

När det gäller mina ursprungliga tankar kring informationskartläggning som metod så bör detta gå att kombinera med informationsinventering, antingen som en delaktivitet i kartläggningen eller som en egen metod. Med detta menar jag att man kan använda metoden för innehållsinventering även för inventering av andra informationslager som exempelvis gemensamma diskar, dokumentarkiv, publikationsdatabaser etc och inte "bara" för webbplatser.

Nästa sida »