(Under framtagning…)

Den eviga diskussionen om titlar och yrkesområden verkar pågå med oförminskad styrka. Men den ger ganska intressanta inspel till funderingar kring innehållet i en informationsarkitektur och hur denna kan/ska arbetas fram.

Inspiration till mina funderingar kommer bland annat från:

Building the UX Dreamteam

The Web, Information Architecture and Interaction Design

Vad är interaktionsdesign?

Så hur ser då jag på detta?

För mig skulle jag låta informationsarkitektur (IA) fokusera på informationen, dess struktur och klassificering med fokus/syfte att öka dess tillgänglighet, användbarhet och livslängd. En bra informationsarkitektur gör det möjligt att använda tillgänglig information i olika situationer, tillämpningar och i olika syfte. I den bästa av världar ska informationen kunna användas i situationer och tillämpningar som är okända vid den tidpunkt då informationen och dess arkitektur tas fram. Ibland kan dock en informationsarkitektur skapas för ett specifikt syfte utan hänsyn till framtida krav och behov. Detta är oftast en tids- och kostnadsfråga.

Interaktionsdesign (IxD) fokuserar på användbarhet i en viss situation och för ett visst syfte. Detta syfte kan vara att göra information tillgänglig men detta är bara ett av flera möjliga syften. De flesta situationer och syften innefattar information av olika slag men detta gör inte interaktionsdesignern till en informationsarkitekt utan interaktionsdesignern är en av kravställarna på informationsarkitekturen. De lösningar som interaktionsdesignern önskar åstakomma är beroende av att informationsarkitekturen kan göra informationen tillgänglig (hittbar) på rätt sätt. Interaktionsdesign kan/bör omfatta syfte med lösningen (varför ska olika funktioner utföras?), hur ska detta syfte uppnås (vem gör vad och när görs detta) och presentation (att göra det enkelt att använda funktionerna för att uppnå syftet.)

User Experience (UX) skulle jag koppla till användarfokusering och användarfokuserad design, och därmed se det som en ledande princip för att utföra uppgifter såsom att ta fram en informationsarkitektur eller att arbeta med interaktionsdesign.

Då interaktionsdesignern fokuserar på syfte så bör denna vara inblandad i framtagandet av exempelvis ett Visionsdokument (enligt RUP).

Informationsarkitektens tidiga arbete (kravarbete) innebär att fastställa vilka centrala principer som kommer att styra informationsbehoven i verksamheten. Olika egenskaper är mer eller mindre ömsesidigt uteslutande. Att göra information både återanvändbar och målgruppsanpassad är kostsamt.