Informationsarkitektur är ungt som eget verksamhetsområde och spänner över aktiviteter och resultat som har ingått i och fortfarande ingår i andra verksamhetsområden. De teorier och metoder som uppstår inom IA kommer till stor del från praktiska utövare inom området. Dessa tar avstamp i de teorier och metoder som de har med sig från sin egen teoretiska och praktiska bakgrund och skapar främst de praktiskt användbara metoder och verktyg som de behöver för att lösa sina IA-uppgifter.

Detta medför att IA som begrepp har visat sig svårt att ge en entydig definition då de olika utövarna inom området har något olika synsätt på såväl begreppen Information och Arkitektur som Informationsarkitektur.

Brian Arbogast de Hubert-Millers artikel ”The IA of Potentiality: Toward a Grounded Theory of Information Architecture Philosophy, Theory and Research”tar upp intressanta tankar kring en teorigrund för IA. Jag gillar det faktum att han talar om innehåll (content) som relaterat till men inte likställt med information samt att fokus också läggs på informationens förmåga att kommunicera mening.