Nej, jag har inte drabbats av komplett hybris utan har läst en mycket bra artikel av Timme Bisgaard Munk och Kristian Mørk. Artikeln heter just IA, I AM och hittas här. Artikeln gör en ambitös analys av begreppet informationsarkitektur, dess historia och hur olika tolkningsfokus på begreppet kan påverka vad området kommer att omfatta respektive inte omfatta. Här presenterar man nio olika perspektiv på informationsarkitektur, nämligen IA som:

  1. design
    Här ligger fokus på hur informationen ska presenteras och dess användbarhet. Informationsarkitektens roll blir mycket den grafiska designerns. Detta fokus tittar väldigt lite på informationens struktur och klassificering.
  2. arkitektur
    Här är informationsarkitekten den virtuella motsvarigheten till den klassiska byggnadsarkitekten. I detta perspektiv ska också informationsarkitekturen resultera i ett informationsrum, dvs man använder sig tydligt av metaforer från byggnadsarkitektur och låter detta påverka hur man hanterar och presenterar informationen. Informationsarkitekten ska hät vara den som har visionen om hur allt ska bli och ska sedan förmedla detta till alla som medverkar.
  3. struktur
    Detta perspektiv kommer från biblioteksvetenskapen och fokuserar på klassificering av informationen. Man ser informationen som något som går att paketera i lämpliga bitar som man sedan kan bygga strukturer av och klassificera. Klassificeringen görs av informationsarkitekter och är ofta top-down. Problemen med detta perspektiv uppstår oftast när man försöker låta användaren vara med vid klassifieringen samt när man ställs inför information som inte enkelt går att strukturera.
  4. upplevelse
    Detta perspektiv fokuserar på hur användaren uppfattar informationen. Dvs givet vad användaren eftersökte, hur relevant var den information som presenterades? Det intressanta här är alltså inte vad informationsarkitekten tycker att användaren borde vilja ha utan vad användaren tycker sig vilja ha. Problemet med detta perspektiv är att man oftast har så många olika användarkategorier att det aldrig går att ge alla vad de vill ha, vilket innebär att detta perspektiv gör mest nytta om det kombineras med andra perspektiv.
  5. affär
    Detta perspektiv är tydligast i kopplingen mellan informationsarkitektur och e-handel, där informationsarkitekturen i princip syftar till att presentera fler tänkbara köp för kunden. Mest välkända exemplet är kanske Amazons olika tekniker för att presentera andra varor av intresse så som ”andra som köpte denna bok köpte också”, ”andra som varit intresserade av denna bok tittade även på”, ”våra besökare rekommenderar X istället för denna bok” osv. Fördelen med detta perspektiv är att informationsarkitekturen tydligt kopplas samman med verksamheten. Nackdelen är risken för ett ensidigt fokus på ekonomiska resultat och att övertyga användaren om att handla.
  6. yrke
    I detta perspektiv blir informationsarkitektur helt enkelt det som en informationsarkitekt gör. Vilket är positivt så till vida att informationsarkitektur blir ett tydligt arbetsresultat som utförs av en yrkesroll i verksamheten. Problemet är att vi knappast vet mer exakt vad en informationsarkitekt är än vad en informationsarkitektur är så resultatet blir väldigt subjektivt beroende på vem som får tolkningsföreträde att definiera informationsarkitektsrollen.
  7. media
    Här hamnar fokus på vilket media som används för att presentera informationen och vad man kan göra med detta. Mediet i nuläget är oftast hypertextlänkade webbsidor på en webbplats. Detta ger en informationsarkitektur som är bra på att utnyttja webbmediats förmågor men som tappar bort andra perspektiv på informationen som till exempel lagring och förvaltning.
  8. teknologi
    Här är fokus IT, dvs hur kan/ska informationen struktureras för att kunna hanteras inom verksamhetssystemen. Zachmans ramverk är en av de främsta exemplen på detta perspektiv.
  9. styrning
    Här gäller information som en styrande resurs i verksamheten då informationen representerar verksamhetens kunskap. Informationsarkitekturen ska här syfta till att stödja verksamhetens kunskapshantering.

Artikeln gör efter genomgången av dessa olika perspektiv en detaljerad analys av begreppet utgående från Saul Wurmanns definitioner. Därefter introducerar man ett mer användarfokuserat synsätt på informationsarkitektur, utgående från bland annat teorin kring ”conceptual blending”. Med tanke på mina sidostudier inom filosofi var det intressant att se Pierre Bourdieu som en av de citerade källorna. Slutligen kommer man fram till sin egen definition av informationsarkitektur (alla översättningsfel från danskan är mina):

”Vi vill därför definiera informationsarkitektur som samtal om klassificering av information mellan människor, i syfte att få något ordnat, där varje inlägg klassificerar den klassificerande människan, så att människan blir klassificerad som regel för klassificeringen, och regeln för klassificering formar den klassificerande människan. För enkom genom detta kan människan säga vad den är: IA, I AM.”

Phu, den meningen kräver några genomläsningar. Min tolkning är att man kan inte klassificera något utan att påverkas av vilken klassificering man valt och att man inte kan helt tolka en klassificering utan att veta vem som gjort den. Vilket känns som ett bra perspektiv att ha med sig som informationsarkitekt men jag tror att min definition av informationsarkitektur kommer att bli något mindre filosofisk. (Om jag någonsin kommer fram till en definition…) Men ta er gärna tid att läsa artikeln i sin helhet, det är den väl värd.