juni 2006


Stockholms stadsbibliotekhåller uppenbarligen på att ta fram en ny webbplats. Detta är intressant på flera sätt:

  • Man har valt att gå ut tidigt och visa publika prototyper på www.biblioteket.se.
  • Dessa prototyper visar på en webbplats med många intressanta funktioner och vad som borde vara integration av information från flera olika källor.
  • Man tänker blogga om projektet här. Vilket kan bli en intressant studie i praktiskt tillämpat informationsarkitekturarbete.

Förutom att läsa böcker och artiklar om informationarkitektur har jag även börjat läsa om en av mina "lättvikts"-filosofiböcker, Postmodernism for beginners, ("lättvikts"=stor text, tecknade bilder och försök till humor.)

Det fick mig att fundera på om debatten om centralt definierade officiella taxonomier kontra användardefinierade taggar/folksonomier inte är lite postmodern. Postmodernismen ska ju bland annat stå för förkastandet av de centrala av alla accepterade sanningarna/berättelserna till förmån för egna små mikroberättelser som är sanna för en individ eller en liten grupp. Kanske folksonomier ligger i tiden 🙂 eller så behöver jag mer ledigt…

En av de mallar och metoder som jag tagit fram som del av metodverktygslådan hos Metamatrix är en mall för Informationskartläggning. Den har sitt ursprung i vad som skrivs i Boikos Content Management Bible om vad man behöver känna till för att implementera ett CMS. Själv har jag sett det som ett verktyg för att få grepp om vilken information en organisation har, vilken man använder, i vilket syfte, i vilken publikationsform och för vilken publik.

Har i veckan stött på begreppet innehållsinventering (Content Inventory) som innebär att man gör en inventering av innehållet på en webbplats. Se Adaptive Paths artikel om hur man gör en innehållsinventering, komplett med förslag till mall i excel. Stötte också på ett blogginlägg om varför man inte ska göra en sådan inventering innan man börjar designa en webbplats. Detta inlägg verkar ha gett upphov till en diskussion som bland annat visar på en viss begreppsförvirring kring exakt vad som avses med en innehållsinventering. Min tolkning av "resultatet" är att det finns åtminstone tre ambitionsnivåer:

  • Innehållsöversikt, en mer ytlig genomgång av vilket innehåll som finns, hur mycket som finns, vilket som är viktigt etc. Går främst igenom webbplatsens huvudavdelningar och centrala sidor. Syftar till att ge ideer och en startpunkt för en ny design.
  • Innehållsinventering, en mer noggrann genomgång som syftar till att hitta allt underliggande innehåll med baktanken att det kan finnas nyttigt innehåll som är svåråtkomligt i dagsläget. Syftar till att ge bra underlag för en innehållsanalys.
  • Innehållsöversyn (audit), en komplett genomgång av webbplatsen där allt innehåll kartläggs. Som jag uppfattar det är det egentligen en sådan audit som beskrivs artikeln från Adaptive Path ovan. En audit syftar till att fungera som underlag exempelvis vid en migrering från en existerande webbplats till en ny version.

Vilken av dessa man väljer att göra kan nog också bero på vem som genomför arbetet och vilka representanter för verksamheten man har tillgång till. Om man arbetar inom organisationen och/eller har tillgång till personer med god verksamhetsinsikt så kanske det räcker med en översikt för att få tillräckligt grepp om innehållet. Om man däremot kommer in som utomstående konsult eller är ny i organisationen så kan man säkert lära sig en massa matnyttigt om man gör en inventering. Man kan få kunskap om vad organisationen sysslar med, hur man tänkte när man designade den nuvarande webbplatsen och hur denna design har fungerat.

När det gäller mina ursprungliga tankar kring informationskartläggning som metod så bör detta gå att kombinera med informationsinventering, antingen som en delaktivitet i kartläggningen eller som en egen metod. Med detta menar jag att man kan använda metoden för innehållsinventering även för inventering av andra informationslager som exempelvis gemensamma diskar, dokumentarkiv, publikationsdatabaser etc och inte "bara" för webbplatser.

Avdelningen om grundläggande principer för Informationsarkitektur är den längsta och i mitt tycke matnyttigaste delen av Rosenfeld/Morevilles bok. Man inleder med att presentera de centrala begrepp som man valt att strukturera avdelningen i:

  • Labelling systems – Hur man kategoriserar information ex.vis efter ämne eller kronologiskt
  • Organization systems – Har man representerar information ex.vis väljer man en vetenskaplig terminologi eller en lekmannamässig terminologi
  • Navigation systems – Hur man navigerar eller förflyttar sig genom informationen ex.vis genom att klicka sig ner i en hierarki
  • Search systems – Hur man söker ex.vis genom att exekvera en sökfråga mot ett index

Sedan får var och ett av dessa begrepp en fördjupande kapitel som definierar begreppet och beskriver hur det ingår i informationsarkitekturen.

Detta upplägg funkar bra och ger mycket information och saker att tänka på. Men jag var personligen inte helt nöjd med innehållet. Efter en del funderande så har jag kommit fram till att min tveksamhet bland annat beror på att man är så webbplatsfokuserade. Man beskriver begreppen utgående från hur de fungerar för att stötta en användare av en webbplats, vilket är ett viktigt perspektiv, men man ägnar väldigt lite utrymme åt hur informationen ska hanteras och struktureras för att kunna presenteras på detta sätt. Man kompletterar iofs avdelningen med ett kapitel kring Thesauri, Kontrollerade vokabulärer och Metadata vilket ger lite kött på benen kring vad som måste finnas bakom/under webbplatsen men författarna verkar vara av åsikten att Content Management är en annan disciplin än Information Architecture vilket är en åsikt jag i nuläget inte delar.

I avdelningens första avsnitt presenterar man en alternativ uppdelning som jag tror passar mig bättre (om inte helt bra). Här grupperar man istället kring begreppen:

  • Browsing aids – omfattar komponenter som ger användaren fördefinierade vägar som stöd för navigeringen genom en webbplats.
  • Search aids – omfattar komponenter som tillåter användardefinierade frågor som resulterar generering av resultat som matchar frågan
  • Content and Tasks – står för det som användare "egentligen" är ute efter att hitta/lösa när de besöker en webbplats. Omfattar komponenter som Rubriker, Länkar, Informationsbitar (Chunks), Listor, Identiteter med mera.
  • "Invisible" Components – Omfattar centrala arkitekturkomponenter som finns i bakgrunden dvs. användaren kommer sällan eller aldrig i kontakt med dem. Detta omfattar kontrollerade vokabulärer, thesauri och metadata.

För mig så står denna kategorisering av arkitekturkomponenter mer för komponenter som visar hur en arkitektur stödjer en lösning medan den första kategoriseringen står mer för vilken typ av lösning man kan åstadkomma med stöd av en arkitektur. Och i min nuvarande situation är jag mer intresserad av kunskap kring vilka "hur" som är kända inom området än "vad". "Vad" har jag redan sysslat en massa med.

Resten av boken kan väl sedan sägas handla om "hur" med en avdelning för Process och Metod, en för IA i Praktiken, en för IA i en Organisation och slutligen två fallstudier. Man kan ju tycka att jag borde vara nöjd med dessa, men tyvärr känns det här (förhoppningsvis) att boken skrevs 2002, för jag hoppas att det i dagsläget finns mer konkret och fördjupad information kring hur man ska arbeta med IA. Avdelningen kring Process och Metod är en bra ingång om man aldrig gjort denna typ av arbete förut men för min del blir det främst en listning av good-practice som jag vid en snabb genomläsning kan nicka och hålla med om. Förmodligen är avdelningen mer matnyttig om man är mer intresserad av webbplatsstrukturering än vad jag är.

Men som helhet kan jag rekommendera boken som nyttig läsning, förmodligen ger den mest om man är ganska ny inom området.