maj 2006


Har funderat lite kring begreppen Information Architecture (IA) och Enterprise Information Architecture (EIA) och om dessa omfattar "all" informationsarkitektur som kan tänkas behövas.

I texter jag läst hittills ses IA oftast som informationsarkitekturen för en webbplats och EIA som informationsarkitekturen som håller samman en verksamhets olika webbplatser. Utöver dessa verkar det inte finnas mycket mer informationsarkitektur. Detta (IA och EIA och inget mer) stör mig av flera anledningar:

Begreppsdefintionsmässigt -Information Architecture borde vara ett eget begrepp som står för det som är gemensamt för alla typer av informationsarkitekturer. Sen blir Website Information Architecture och Enterprise Information Architecture två snävare begrepp alternativt två exempel på faktiska instanser av informationsarkitekturer.

Omfattningsmässigt 1 – en informationsarkitektur borde omfatta mer än webbplatser. När jag började jobba med system för informationshantering för tjugo år sedan fanns inte webbplatser med problemen som skulle lösas var till stor del de samma och behovet av en informationsarkitektur fanns också. Därför tror jag att webbplatser är en tillämpning av informationsarkitekturer men att även andra typer av tillämpningar måste kunna ha egna tillämpade informationsarkitekturer.

Omfattningsmässigt 2 – Det finns ett behov av en informationsarkitektur som är större än EIA. Ta till exempel HR-XML (http://www.hr-xml.org/) vilket är ett konsortie som arbetar fram gemensamma scheman för Human Resource-området. Jag uppfattar detta som åtmistone en del av en informationsarkitektur och som något som är "större" än ett Enterprise även om exempelvis Manpower skulle inkludera det som en del av sin EIA.

Dessutom saknar jag ett tydligt grepp på vad man kanske kunde kalla Intra Information Architecture. Med detta avser jag de ramverk och definitioner man kan behöva för att koppla samman flera "webbplatser" som kan ha egna informationsarkitekturer. Några exempel på delar av en Intra IA skulle vara RSS och OAI som är definierade gränssnitt och informationsmodeller för webbsyndikering respektive publikationsarkiv. Hur skulle dessa inkluderas i en informationsarkitektur? Och hur kan man på bästa sätt undvika att man i varje informationsarkitektur uppfinner hjulet när det gäller exempelvis syndikering. I dagsläget är säkerligen RSS välkänt för de flesta/många som tar fram en informationsarkitektur men hur kommer detta sig? Beror det på att det är en standard? Hur blir denna typ av gränssnitt "välkända" för en informationsarkitekt?

Mycket frågor är det och än så länge ganska få svar.

Via en blogg stötte jag på en bild över några intressanta begrepp men det intressantaste med bilden för mig var att den verkade ritad med ett för mig okänt verktyg. Eftersom bra verktyg för begreppsmodeller alltid är intressanta så letade jag upp verktygets webbplats (http://cmap.ihmc.us/).

Förutom själva verktyget CmapTools så innehåller webbplatsen en del dokumentation kring hur de ansvariga för verktyget (IHMC) ser på begreppet Concept Maps och hur de ser att det kan användas i framförallt(?) undervisning. Själv började jag fundera kring om detta kunde vara ett bra verktyg för att arbeta fram exempelvis domänmodeller i samarbete med verksamhetskunniga men modelleringsovana intressenter.

Verktyget är gjort för samarbete genom att man kan sätta upp en server via vilken de kartor man jobbar med kan delas med andra. Jag har laddat ner verktygsklienten och tänker labba lite med den framöver för att se hur moget och lättanvänt verktyget verkar. Om det verkar bra skulle det vara intressant att sätta upp en server på Metamatrix och även kunna prova distribuerat arbete.

Rosenfeld och Morvilles bok Information Architecture for the World Wide Web, även känd som isbjörnsboken, är en av de klassiska böckerna i ämnet Informationsarkitektur. Den första utgåvan kom 1998 och den andra 2002, de har påbörjat arbetet med en tredje utgåva.

Så här drygt halvvägs igenom den så kan jag förstå dess popularitet. Den ger en rejäl genomgång av ämnet. Mitt problem med boken är att jag inte är 100% säker på om jag helt håller med dem om vad ämnet är. Därmed inte sagt att jag ännu kommit fram till vad ämnet är men jag är personligen ute efter "informationsarkitektur" som inte är riktigt så fokuserad på webbplatser. Sett till Rosenfeld/Morevilles bok så är jag kanske mer inne på Content Management-området i nuläget. Får se hur det ser ut om några månader. Nu tillbaka till boken.

Bokens övergripande struktur är i sex större avdelningar som sedan har underkapitel. Avdelningarna är:

  1. Inledning kring vad IA är, Hur det utövas och lite om hur man kan se på användarnas behov.
  2. Grundläggande principer för IA
  3. Process och Metod
  4. Praktisk IA
  5. IA i en verksamhets organisation
  6. Fallstudier

Avsnittet om vad IA är konstaterar "som vanligt" att det inte finns en definition av IA som alla är överens om utan flera olika varianter. Istället listar författarna centrala begrepp inom IA:

  • "Information",
  • "Strukturering, Organisering och Märkning",
  • "Hitta och Hantera",
  • "Konst och Vetenskap".

Man definierar sedan vad IA *inte* är och vilka områden det gränsar till. Frågan om var gränserna går är definitivt en som jag personligen kommer att leta efter egna svar kring, speciellt eftersom ett par av de områden som intresserar mig (Content Management och Knowledge Management samt i viss mån Software Development) hamnar utanför IA diciplinen enligt Rosenfeld/Moreville.

Man listar förslag på nyttor med IA, ytterligare ett område jag tänker fundera och skriva mer om framöver. Rosenfeld/Moreville listar saker som kostnader för att; hitta information, inte hitta information, design (eller snarare omdesign) av webbplatser, underhåll, utbildning med mera.

När det gäller avsnittet om att utöva IA så tyckte jag listan över vilka olika yrkesbakgrunder olika informationsarkitekter kan tänkas ha är tankeväckande. Detta är ett ämne som även min kollega Pär tagit upp på Metamatrix blogg (jag saknar perma-länkar till specifika artiklar på denna blogg så notisen jag avser är från 21 april 2006) utgående från en annan bloggartikel om olika släkten av informationsarkitekter. Kan kanske vara värt en närmare diskussion?

I detta avsnitt introducerar Rosenfeld/Moreville en av sina centrala bilder kring IA nämligen den med de tre cirklarna som representerar områdena Content, Context och Users och dess betydelse för IA.

Här tycker jag personligen att området Context i form av omgivande affärsprocesser/modeller, verksamhetens politik och kultur med mera är något som behöver belysas mer. Dess påverkan på en informationarkitektur både vid arkitekturens tillblivelse och under hela dess livslängd tas det allt för lite hänsyn till i de processer och metoder jag har sett i nuläget. I bästa fall görs en verksamhetsmodellering som ska tas med som indata (något att titta på) till efterföljande arbete men något kontinuerligt utbyte mellan verksamhetsperspektiv och informationsperspektiv verkar inte stödjas.

Det avslutande avsnittet i inledningen tar en första titt på hur användare söker information och vilken typ av information man vill hitta. Är man exempelvis ute efter bästa möjliga träff eller alla träffar som kan tänkas ha något med frågan att göra etc.

I nästa avdelning utforskas de grundläggande principerna för IA men dessa får komma i ett senare inlägg.