En av de mallar och metoder som jag tagit fram som del av metodverktygslådan hos Metamatrix är en mall för Informationskartläggning. Den har sitt ursprung i vad som skrivs i Boikos Content Management Bible om vad man behöver känna till för att implementera ett CMS. Själv har jag sett det som ett verktyg för att få grepp om vilken information en organisation har, vilken man använder, i vilket syfte, i vilken publikationsform och för vilken publik.

Har i veckan stött på begreppet innehållsinventering (Content Inventory) som innebär att man gör en inventering av innehållet på en webbplats. Se Adaptive Paths artikel om hur man gör en innehållsinventering, komplett med förslag till mall i excel. Stötte också på ett blogginlägg om varför man inte ska göra en sådan inventering innan man börjar designa en webbplats. Detta inlägg verkar ha gett upphov till en diskussion som bland annat visar på en viss begreppsförvirring kring exakt vad som avses med en innehållsinventering. Min tolkning av "resultatet" är att det finns åtminstone tre ambitionsnivåer:

  • Innehållsöversikt, en mer ytlig genomgång av vilket innehåll som finns, hur mycket som finns, vilket som är viktigt etc. Går främst igenom webbplatsens huvudavdelningar och centrala sidor. Syftar till att ge ideer och en startpunkt för en ny design.
  • Innehållsinventering, en mer noggrann genomgång som syftar till att hitta allt underliggande innehåll med baktanken att det kan finnas nyttigt innehåll som är svåråtkomligt i dagsläget. Syftar till att ge bra underlag för en innehållsanalys.
  • Innehållsöversyn (audit), en komplett genomgång av webbplatsen där allt innehåll kartläggs. Som jag uppfattar det är det egentligen en sådan audit som beskrivs artikeln från Adaptive Path ovan. En audit syftar till att fungera som underlag exempelvis vid en migrering från en existerande webbplats till en ny version.

Vilken av dessa man väljer att göra kan nog också bero på vem som genomför arbetet och vilka representanter för verksamheten man har tillgång till. Om man arbetar inom organisationen och/eller har tillgång till personer med god verksamhetsinsikt så kanske det räcker med en översikt för att få tillräckligt grepp om innehållet. Om man däremot kommer in som utomstående konsult eller är ny i organisationen så kan man säkert lära sig en massa matnyttigt om man gör en inventering. Man kan få kunskap om vad organisationen sysslar med, hur man tänkte när man designade den nuvarande webbplatsen och hur denna design har fungerat.

När det gäller mina ursprungliga tankar kring informationskartläggning som metod så bör detta gå att kombinera med informationsinventering, antingen som en delaktivitet i kartläggningen eller som en egen metod. Med detta menar jag att man kan använda metoden för innehållsinventering även för inventering av andra informationslager som exempelvis gemensamma diskar, dokumentarkiv, publikationsdatabaser etc och inte "bara" för webbplatser.

About these ads