Rosenfeld och Morvilles bok Information Architecture for the World Wide Web, även känd som isbjörnsboken, är en av de klassiska böckerna i ämnet Informationsarkitektur. Den första utgåvan kom 1998 och den andra 2002, de har påbörjat arbetet med en tredje utgåva.

Så här drygt halvvägs igenom den så kan jag förstå dess popularitet. Den ger en rejäl genomgång av ämnet. Mitt problem med boken är att jag inte är 100% säker på om jag helt håller med dem om vad ämnet är. Därmed inte sagt att jag ännu kommit fram till vad ämnet är men jag är personligen ute efter "informationsarkitektur" som inte är riktigt så fokuserad på webbplatser. Sett till Rosenfeld/Morevilles bok så är jag kanske mer inne på Content Management-området i nuläget. Får se hur det ser ut om några månader. Nu tillbaka till boken.

Bokens övergripande struktur är i sex större avdelningar som sedan har underkapitel. Avdelningarna är:

  1. Inledning kring vad IA är, Hur det utövas och lite om hur man kan se på användarnas behov.
  2. Grundläggande principer för IA
  3. Process och Metod
  4. Praktisk IA
  5. IA i en verksamhets organisation
  6. Fallstudier

Avsnittet om vad IA är konstaterar "som vanligt" att det inte finns en definition av IA som alla är överens om utan flera olika varianter. Istället listar författarna centrala begrepp inom IA:

  • "Information",
  • "Strukturering, Organisering och Märkning",
  • "Hitta och Hantera",
  • "Konst och Vetenskap".

Man definierar sedan vad IA *inte* är och vilka områden det gränsar till. Frågan om var gränserna går är definitivt en som jag personligen kommer att leta efter egna svar kring, speciellt eftersom ett par av de områden som intresserar mig (Content Management och Knowledge Management samt i viss mån Software Development) hamnar utanför IA diciplinen enligt Rosenfeld/Moreville.

Man listar förslag på nyttor med IA, ytterligare ett område jag tänker fundera och skriva mer om framöver. Rosenfeld/Moreville listar saker som kostnader för att; hitta information, inte hitta information, design (eller snarare omdesign) av webbplatser, underhåll, utbildning med mera.

När det gäller avsnittet om att utöva IA så tyckte jag listan över vilka olika yrkesbakgrunder olika informationsarkitekter kan tänkas ha är tankeväckande. Detta är ett ämne som även min kollega Pär tagit upp på Metamatrix blogg (jag saknar perma-länkar till specifika artiklar på denna blogg så notisen jag avser är från 21 april 2006) utgående från en annan bloggartikel om olika släkten av informationsarkitekter. Kan kanske vara värt en närmare diskussion?

I detta avsnitt introducerar Rosenfeld/Moreville en av sina centrala bilder kring IA nämligen den med de tre cirklarna som representerar områdena Content, Context och Users och dess betydelse för IA.

Här tycker jag personligen att området Context i form av omgivande affärsprocesser/modeller, verksamhetens politik och kultur med mera är något som behöver belysas mer. Dess påverkan på en informationarkitektur både vid arkitekturens tillblivelse och under hela dess livslängd tas det allt för lite hänsyn till i de processer och metoder jag har sett i nuläget. I bästa fall görs en verksamhetsmodellering som ska tas med som indata (något att titta på) till efterföljande arbete men något kontinuerligt utbyte mellan verksamhetsperspektiv och informationsperspektiv verkar inte stödjas.

Det avslutande avsnittet i inledningen tar en första titt på hur användare söker information och vilken typ av information man vill hitta. Är man exempelvis ute efter bästa möjliga träff eller alla träffar som kan tänkas ha något med frågan att göra etc.

I nästa avdelning utforskas de grundläggande principerna för IA men dessa får komma i ett senare inlägg.